Takprisma eller porroprisma: vilken kikare passar dig

Så skiljer sig formen

Nikon beskriver porroprismats ljusväg som böjd som bokstaven Z. Vägen tar plats, och därför blir kikaren bred. ZEISS skriver att porrokikare är relativt breda, med objektiven längre ifrån varandra än okularen.

Takprismat har enligt Nikon en rak ljusväg, och det ger en smal och kompakt kropp. Celestron kallar formen slank och prydlig. I bästa kikare jämförda ligger båda typerna med, och takprisma är den vanligaste.

Storlek och vikt

Celestron säger att porrokikare ofta är fysiskt större än takprismamodeller med samma förstoring och objektivdiameter. ZEISS beskriver porroprismor som stora och tunga, och takprismakikare som smalare.

Siffrorna i katalogen visar storleken, inte prismatypen. Medianvikten för alla 352 modeller är 650 g. Storleken väger mer än prismat: 8x42 har medianvikt 676,5 g och 10x25 har 312 g.

Ljusförlust och tillverkning

Nikon skriver att alla reflekterande ytor i ett porroprisma är helt reflekterande. Det ger ingen ljusförlust, och sådana kikare är enkla att tillverka. ZEISS kallar dem lättare att tillverka.

Ett takprisma har enligt Nikon en yta utan total inre reflektion, vilket ger viss ljusförlust. Nikon tillägger att både tillverkning och justering av takprismat kräver mycket hög teknik. Därför har tillverkarna utvecklat särskilda beläggningar.

Fasbeläggning på takprisma

Nikon förklarar att en yta i takprismat kan förskjuta ljusets fas och sänka upplösningen. Fasbeläggning på ytan begränsar förlusten av upplösning och ger kontrastrika bilder.

Celestron beskriver beläggningen som lagd på en yta på den kortare ljusvägens halva av takprismat. ZEISS införde fasbeläggning, kallad P-beläggning, i slutet av 1980-talet för att förhindra vågoptiska effekter.

RSPB noterar att fasbeläggning kan ge bättre kontrast, ljusstyrka och skärpa. Den gäller inte porroprismor, eftersom de saknar problemet.

Dielektrisk beläggning

Nikon beskriver den dielektriska flerskiktsbeläggningen på takprismor som en beläggning med reflektans över 99 %. Den utnyttjar ljusets interferens och ger hög reflektion över hela det synliga spektrumet.

Celestron definierar den på samma sätt, som en prismabeläggning med hög reflektion över hela det synliga ljuset. ZEISS anger att dess dielektriska spegelbeläggning består av mer än 70 skikt som läggs på i vakuum.

Prismaglas: BaK-4 eller BK-7

Båda prismatyperna kan göras i olika glas. Celestron skriver att BaK-4 oftast är att föredra framför BK-7 eller K9, eftersom det har högre brytningsindex.

BK-7 och K9 är enligt Celestron billigare än BaK-4. Celestron nämner också att BK-7 ibland sägs ge en exitpupill som inte är helt rund, men säger att påståendet inte bör tas för givet.

Så fördelas katalogen

Katalogen har 183 modeller med takprisma, 40 med porroprisma och 2 med omvänt porroprisma. Takprisma är alltså den vanligaste prismatypen bland de 352 kikarna.

Medianen för synfält i katalogen är 114 m, och spannet går från 32 till 175 m. Synfältet följer förstoringen och optiken, så prismatypen avgör det inte ensam. Storlekarna har egna sidor, till exempel 8x42 och 10x42.

Vilken prismatyp passar dig

Väljer du en smal kikare som är lätt att hålla med en hand, följer du Nikons och ZEISS beskrivning av takprismat. Då är fasbeläggning och dielektrisk beläggning värda att leta efter i tillverkarens dokument.

Vill du ha en enklare konstruktion utan ljusförlust i prismat väljer du porroprisma, och räknar med en bredare kropp. Hur ljus bilden blir i skymning avgörs av exitpupillen. Räkna ut den med exitpupillräknaren.